Samhällstrender och innovation

Den 18 november 2015 samlades en rad ledande företrädare för svensk hälso- och sjukvård för en andra rundabordsdiskussion kring viktiga trender och samhällsförändringar som påverkar vårdens innehåll och organisering, men också patientens roll i sjukvården. Vilka omställningar och nya perspektiv krävs för såväl att tillvarata nya möjligheter som för att undvika hinder och problem? De två observationer som presenteras här bygger på dialog från detta möte, men de slutsatser och konkreta förslag som lyfts fram är Celgenes egna. Frågan som diskuterades var: Vilka omställningar och nya perspektiv krävs för såväl att tillvarata nya möjligheter som för att undvika hinder och problem?

Kraftiga verktyg i patienternas händer

Det växande utbudet av egenvårdsverktyg har mötts av såväl entusiasm som motstånd från sjukvården. Vissa läkare och andra vårdanställda har varnat för att bristande sakkunskap hos patienterna, samt otillförlitlig träffsäkerhet i tekniken, gör att verktygen medför fler risker än fördelar. Det finns en oro för att en växande självtestningskultur skapar ökad efterfrågan på onödiga sjukvårdsinsatser bland medborgarna.

På ett övergripande plan kan egenvårdsverktyg delas in i två huvudsakliga kategorier:

1. Verktyg för kontroll och monitorering av kroniska sjukdomar, av det slag som länge funnits för exempelvis diabetes. Dessa verktyg är mindre kontroversiella för professionen, men alltjämt finns det stor potential för förbättringar och för förändrade arbetssätt kopplade till verktygen. Nyckeln för dessa verktyg ligger i överföring av data.

Oavsett hur man ställer sig i frågan är det oundvikligt att trenden med egenvårdsverktyg inte verkar avstanna. Detta är något som alla aktörer inom sjukvården måste ta ställning till på något sätt.

2. Tester för icke-kroniska sjukdomar, eller åtminstone för sjukdomar som är okända för den enskilda individen när prov eller motsvarande tas. Dessa verktyg inkluderar bland annat genkartläggning. Ibland skickas kroppsvätskor/ vävnadsprov in för analys till privata företag, av skiftande seriositet och legitimitet. Ibland avläses resultatet direkt av individen. Dessa verktyg tenderar att vara mer kontroversiella inom sjukvården.

En växande trend är också utvecklingen av egenvårdsapplikationer som enskilda individer kan ladda ner och använda på sina egna mobiltelefoner, vilket gör att nya verktyg blir ännu mer tillgängliga för patienterna.

Förespråkarna menar att egenvårdsverktygen har potential att kunna avlasta sjukvårdssystemet, så att exempelvis primärvård och sjukhus kan vårda de som verkligen behöver det. På så sätt kan såväl vårdinrättningen som patienten spara tid och pengar, och sjukvårdens resurser kan allokeras till mer avancerade insatser. Utöver etiska regler för denna marknad behövs också standarder för saker som datadistribution. Dessutom behövs det en seriös diskussion om hur verktygen kan användas för att förbättra och utveckla sjukvårdsprofessionernas arbetssätt.

Oavsett hur man ställer sig i frågan är det oundvikligt att trenden med egenvårdsverktyg inte verkar avstanna. Detta är något som alla aktörer inom sjukvården måste ta ställning till på något sätt.

Medicinska behandlingar skräddarsydda för dig

Med personlig medicin kan vi nu röra oss närmare en mer precis, förutsägbar och verkningsfull sjukvård som är skräddarsydd för den enskilda patienten. Vår växande förståelse för genetik och genomik – och hur de påverkar en given individs hälsa, sjukdomstillstånd och reaktion på läkemedelsbehandling – ger läkare möjlighet att bistå med bättre sjukdomsförebyggande insatser, mer träffsäkra diagnoser, säkrare läkemedelsförskrivningar samt mer effektiva behandlingar för många av de sjukdomar och krämpor som drabbar patienterna.

En förutsättning för att personlig medicin ska kunna bli verklighet, är att läkaren har tillgång till farmakogenetiska nyckeldata om sin patient, vilka möjliggör ett mer individanpassat val av läkemedel och dos. Det är därför av stor vikt att det finns ändamålsenliga och effektiva processer för insamling, organisering och hantering av relevant data.

Det finns internationella exempel på sjukhus som arbetar rutinmässigt, efter informerat samtycke från patienterna, med att kartlägga patienternas genetiska profiler och bevaka utvecklingen genom prospektiva realtidsregister, samtidigt som man genomför småskaliga kliniska prövningar för nya läkemedel på patienterna. Ett sådant exempel är universitetssjukhuset Vall d’Hebron i Barcelona. Deras forskningsenhet för molekylärterapi mot cancer har arbetat på detta sätt sedan 2010. De har lyckats dra till sig en palett av kliniska studier för olika preparat i fas ett, för att kunna skräddarsy behandlingar för varje enskild patient.

Med detta upplägg kan patienterna behandlas med de senaste terapierna, vilken kan maximera möjligheterna till en effektiv behandling och minimera riskerna för bieffekter, samtidigt som värdefull och viktig forskning bedrivs.

En förutsättning för att personlig medicin ska kunna bli verklighet, är att läkaren har tillgång till farmakogenetiska nyckeldata om sin patient, vilka möjliggör ett mer individanpassat val av läkemedel och dos.

Förslag baserade på observationerna

900x500_pilot_etapp2_bw

Samarbetskommité

Samtida svensk sjukvård styrs huvudsakligen genom budgetar och målprocesser. Det behövs incitamentsstrukturer, inom ramen för existerande styrning- och budgetallokeringsmodeller, för att reformera sjukvårdssystemet i riktning mot ökad självständighet för enskilda patienter. I denna kontext är det viktigt att sjukvårdssystemet är öppet för andra aktörer, inklusive privata företag, att delta i arbetet för att hitta nya lösningar.

Celgene föreslår därför att flertalet olika aktörer, sjukvårdsmedarbetare, patientföreträdare, politiker, IT-experter, relevanta kommersiella aktörer och myndigheter (såsom exempelvis eHälsomyndigheten) samlas i en branschövergripande samarbetskommitté för att etablera en samsyn och gemensam grund för egenvårdsverktyg. Kommittén skulle kunna identifiera och diskutera informella lösningar för frågor som standardisering och datadistribution, ”best practice” när det gäller att använda verktygen i det vardagliga kliniska arbetet, kompabilitet mellan plattformar och kvalitetssäkringslösningar.

900x500_innovationsplattformen_etapp2_bw

Pilotcenter

Genom att etablera ett pilotcenter för personlig medicin i Sverige, kanske i ett partnerskap mellan läkemedelsindustri, patientföreträdare, universitet och landsting, kan Sverige till fullo utnyttja den högkvalitativa sjukvårdsinfrastruktur vi har, i form av kvalitetsregister och liknande, och skapa värde för såväl patienter som forskare. Ett sådant center bör, i alla fall inledningsvis, vara av mindre omfattning och med ett tydligt fokus. Initiativet kan då utgöra ett exempel på potentialen i personlig medicin och stärka Sverige som life science-nation, samtidigt som nya lösningar kan skapas för att ge patienter snabbare tillgång till nya läkemedel.

Ladda ner hela rapporten från andra dialogmötet här