Framtidssäkrad sjukvård

Den 11 februari 2016 samlades en rad ledande företrädare för svensk hälso- och sjukvård för en tredje rundabordsdiskussion kring hur nya och innovativa läkemedel snabbare kan komma patienterna till godo. Idag är vägen lång från det att ett nytt läkemedel forskats fram, till dess att det börjar användas inom sjukvården. Går det att hitta nya modeller och angreppssätt för att patienterna ska få tillgång till nya mediciner i ett tidigare skede och samtidigt skapa bättre hälsoekonomiska verktyg för att utvärdera läkemedlens effektivitet?

Framtiden för de nationella kvalitetsregistren

Mycket kan göras för att förbättra de svenska sjukvårdstjänsterna och tillhörande forskning, genom att utveckla vårt användande av verktyg som redan finns tillgängliga.

Sverige har en välutvecklad sjukvårdsinfrastruktur, inte minst i form av de så kallade nationella kvalitetsregistren, som innehåller individualiserad data rörande patientrelaterad information, såsom sjukvårdsinsatser och behandlingsresultat, inom större delen av sjukvårdsapparaten. Mellan 2012 och 2016 finansierades det nationella kvalitetsregisterprojektet genom ett avtal mellan regeringen och SKL.

Genom att utnyttja dessa möjligheter kan forskare spara ansenliga mängder pengar, samtidigt som Sveriges ställning som en ledande Life Science-nation kan stärkas.

Denna finansiering tar slut efter utgången av 2016. Dock finns det sätt att säkra den fortsatta utvecklingen och utbyggnaden av registren. En sådan möjlighet uppkommer genom det europeiska Innovative Medicines Initiative (IM) – ett partnerskap mellan EU och den europeiska läkemedelsindustrin, med syfte att förbättra sjukvården genom att snabba på utvecklingen av, och patienternas tillgång till, innovativa mediciner.

Inom ramarna för detta initiativ kommer aktörer kunna söka finansiering för olika projekt. Därigenom föreligger möjligheter för Sverige att söka ekonomiska medel för att utveckla och underhålla de nationella kvalitetsregistren och sålunda kapitalisera bättre på våra utmärkta förutsättningar.

Vidare kan data från registren, om den kompletteras med utvärderingsparametrar relevanta för läkemedel (särskilt nya sådana), säljas till exempelvis läkemedelsföretag. Därigenom får dessa aktörer viktig data som blir användbar för att framställa nya mediciner, samtidigt som registren säkrar en del av sin nödvändiga finansiering. Därtill finns möjligheter för att utforma kliniska prövningar med hjälp av kvalitetsregistren, genom den metod som kallas RRCT, registerrandomiserade kliniska studier.

RRCT är ett nytt och viktigt koncept för klinisk forskning som kan vara ett komplement till kontrollerade randomiserade kliniska prövningar. Genom att utnyttja dessa möjligheter kan forskare spara ansenliga mängder pengar, samtidigt som Sveriges ställning som en ledande Life Science-nation kan stärkas.

Vidare kan registren utvecklas på ett sätt som främjar ett ökat patientfokus i sjukvårdssystemet, genom att inkorporera mer patientrelaterade resultat i kvalitetsregistren.

Större tillgång till nya och innovativa behandlingar

Real World Data (RWD) lär få en viktigare roll i den vardagliga kliniska sjukvårdsverksamheten, för att säkerställa att mediciner når acceptans hos nationella beslutsfattare och implementeras i verkligheten.

Genom att utnyttja och analysera sådan data kan farmakologiska behandlingar göras mer träffsäkra och effektiviteten i nya terapier bedömas bättre. Utvecklingen av nya behandlingar tar lång tid, medför stora risker och höga kostnader. Detta gör att forskande läkemedelsföretag är särskilt beroende av förutsägbarhet, samt att patienternas nytta (och användning) av nya och innovativa behandlingar klargörs och fastslås.

Sverige ligger redan relativt bra till, i internationell jämförelse, när man mäter hur snabbt nya läkemedel införs, men denna position kan stärkas ytterligare. Genom ökat fokus på Real World Data kan svenska patienter ges möjlighet till tidigare och snabbare tillgång till nya och innovativa behandlingar.

Sverige kan bli en lämplig plats för att forska fram framtidens farmakologiska behandlingar, och samtidigt bli bättre anpassat för den framtida kliniska forskningens krav och utmaningar. I Sverige har alla medborgare rätt till en jämlik och högkvalitativ vård, oavsett inkomst, utbildningsnivå eller bostadsort. Runt alla de stora svenska universitetssjukhusen bedrivs preklinisk forskning av hög internationell standard. Några av de sjukdomar, som kräver högspecialiserade vårdteam, remitteras till dessa sjukhus.

Den digitala infrastrukturen är välutvecklad och transportsystemen är välfungerande över hela landet, vilket ger goda möjligheter att till fullo utnyttja de senaste årens teknologiska landvinningar. Vidare har vi ett omfattande system med personnummerbaserade befolkningsregister, likväl som en landsomspännande och ändamålsenlig biobanksstruktur.

Sverige kan bli en lämplig plats för att forska fram framtidens farmakologiska behandlingar, och samtidigt bli bättre anpassat för den framtida kliniska forskningens krav och utmaningar.

För närvarande pågår flera olika processer relaterade till införandet av nya läkemedel. Skulle dessa processer hamna i konflikt med varandra riskerar införandet av nya mediciner att försenas, snarare än det omvända. Det är därför viktigt att den svenska regeringen tar kommando över processerna, för att säkerställa att patienterna ges tillgång till jämlika och högkvalitativa behandlingar. Samtidigt bör regeringen säkra rationella mekanismer för kostnadskontroll, som är ändamålsenliga ur ett övergripande samhällsperspektiv.

Genom att stärka den kliniska forskningen i Sverige, med hjälp av translationella tillvägagångssätt och innovativa metoder för tidigare införande av nya läkemedel, kan de nuvarande långa utvecklingstiderna för nya mediciner kortas ner. Dessutom kan adekvata verktyg för ordnat införande och hälsoekonomisk analys utvecklas. Detta skulle samtidigt innebära möjligheter till att generera ytterligare forskningsdata, för flertalet discipliner, och öka sannolikheten för att en enskild patient får effekt i ett tidigt stadium av ett nytt läkemedel.

Sverige kan då bli en attraktiv plats för fler kliniska studier i tidiga faser, och med translationella komponenter, och därigenom dra till sig investeringar från fler internationella företag.

Förslag baserade på observationerna

register

Nationella Kvalitetsregister 2.0

Implementera Nationella Kvalitetsregister 2.0 genom en revidering av registren. Detta kan ske genom ett dialogforum där sjukvårdspersonal, tjänstemän från relevanta myndigheter, patientföreträdare och läkemedelsbranschen involveras. Nya strukturer och parametrar för registren kan utformas och finansiering kan säkras genom det europeiska Innovative Medicines Initiative.

Vidare kan man, genom att involvera mer patientrelaterade resultat och utvärderingsparametrar relevanta för läkemedel, och dessutom implementera förutsättningar för så kallade RRCT, ge Sverige en modell för registren som säkrar långsiktig finansiering och stärker svenska patienter och landets ställning som en ledande Life Science- nation.

strategi

Pilotkoncept

Ett pilotkoncept kan utvecklas för tidigare och snabbare införande, som ett första steg i att utveckla modeller för att nya läkemedel snabbare ska komma svenska patienter till gagn samt göra Sverige till ett mer attraktivt land att bedriva forskning i. Ett sådant pilotprojekt skulle kunna arbetas fram i samarbete mellan läkemedelsföretag och TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) för ett specifikt läkemedel med särskilt innovativa egenskaper, för att hitta nya sätt att få fram viktig så kallad Real World Data (RWD) som skulle stärka utvecklandet av nya behandlingar och ge bättre redskap för att utvärdera effekten hos de nya läkemedlen.

Ladda ner hela rapporten från andra dialogmötet här