Summering och policyförslag

Den 25 april 2016 samlades en rad ledande företrädare för svensk hälso- och sjukvård för en fjärde rundabordsdiskussion kring vilka framgångsstrategier som kan stärka Sverige som en ledande nation avseende såväl högklassig sjukvård för patienterna som tillväxt inom life science-sektorn. I detta fjärde rundabordssamtal inom ramen för initiativet Innovationsplattform för framtidens vård, kommer vi ta avstamp i såväl medicinska som samhällsmässiga förändringar och diskutera förslag till lösningar för några av de utmaningar som svensk sjukvård står inför.

Från uppfinning till innovation

En uppfinning förvandlas till en innovation först när den implementeras i praktiken. För den svenska sjukvården kommer en av de kommande årens viktigaste framgångsfaktorer vara underlättandet av nya innovationers implementering.

Ett av problemen med nya sjukvårdsinnovationer, exempelvis nya läkemedelsbehandlingar, är att fördelarna (såsom färre sjukskrivningar, högre överlevnadsgrad, färre sjukhusnätter) ofta kommer samhället som helhet till del, medan kostnaderna helt bärs upp av den specifika budgethållaren. Detta understryker behovet av nya processer och instrument, inklusive ändamålsenlig utformning av ersättningssystem, som uppmuntrar investeringar i innovationer och inte förhindrar dem av budgetskäl.

Många åtgärder kan vidtas för att underlätta övergången från uppfinning till innovation. Ökade möjligheter till samarbete mellan forskare och branschaktörer, liksom förändringar i reglerna för lärarundantag, kan påskynda processen med att kommersialisera ny forskning. Dessutom kan nya och spännande möjligheter för life science-innovation, exempelvis de som skapats av SciLifeLab, tas tillvara på bättre sätt. Vidare kan samarbete och utbyte av data mellan läkemedelsindustrin och offentliga register och databaser ge så kallad Real World Data (RWD), av en hitintills oöverträffad magnitud, vilket skulle vara ovärderligt för forskningen.

När den svenska biobankslagstiftningen ska reformeras, kan och bör den finska modellen användas för inspiration

Den nya forskningspropositionen, som väntas komma under 2016, bör innehålla nödvändiga åtgärdsförslag och initiativ i denna riktning. Den bör även innehålla ny lagstiftning för biobanker, för att stödja skapandet av en nationell biobank som verkligen kan vara en tillgång för att främja forskning och innovation inom svensk sjukvård. När den svenska biobankslagstiftningen ska reformeras, kan och bör den finska modellen användas för inspiration. Den Helsingforsbaserade biobanken och registret för blodcancersjukdomar, som förvaltas av FIMM, är ett framgångsrikt exempel på hur ett sådant system kan etableras, om relevant och ändamålsenlig lagstiftning genomförs.

Ta på ledartröjan i digitaliseringen av svensk sjukvård

För några år sedan var ett av de största och mest återkommande diskussionsämnena inom sjukvårdsdebatten hur vi skulle kunna gå över till ett enda journalsystem för alla svenska patienter. Denna fråga är nu mer eller mindre obsolet. Istället har diskussionen övergått till att handla om hur vi kan underlätta semantisk interoperabilitet mellan olika system. Vi kommer snart att befinna oss i en verklighet där digitaliseringen av hälso- och sjukvårdsinformation och -data gör det möjligt för oss att mata in alla kunskapskällor i ett system, som också kan hålla koll på patienten på andra sätt, i form av genetisk monitorering, uppföljning av livskvalitetsindikatorer et cetera.

De frågor som är mest akut att ta tag i rör avvägningen mellan å ena sidan förbättrad tillgång till detta, och å andra sidan patienternas integritet

Dessutom kan nya verktyg och metoder för diagnostikstöd, om de används på rätt sätt, möjliggöra nya tekniska framsteg som skulle kunna öka produktiviteten och effektiviteten i den svenska sjukvården. En viktig fråga i detta sammanhang är genomförandetakten. Om den svenska sjukvården är för långsam i att implementera nya lösningar, kan andra aktörer hamna före på ett sätt som gör att de formella beslutsfattarna hamnar i baksätet, med färre möjligheter att styra kursen för svensk sjukvård.

De frågor som det är mest akut att ta tag i rör avvägningen mellan å ena sidan förbättrad tillgång till data, och å andra sidan patienternas integritet. Ska vi ta fortsatta steg framåt i digitaliseringsprocessen måste vi först hitta en rimlig balans mellan datatillgång och integritet, som beaktas till fullo av alla inblandade parter.

Förslag baserade på observationerna

konkretisera-600x250

Konkretisera åtgärder

Den kommande forskningspropositionen bör innehålla konkreta åtgärder för att förbättra innovationsklimatet inom svensk sjukvård. Detta kan ske genom exempelvis statliga subventioner för implementering av innovationer som skapar bredare samhälleliga fördelar, samt incitament för att fasa ut gammal teknologi. Vidare bör förslag till ny biobankslagstiftning, inspirerat av det finska exemplet, läggas fram, för att säkra bättre förutsättningar för svensk life science-forskning. Dessutom bör man tydliggöra rollen för kommersiella aktörer, exempelvis läkemedelsindustrin, när det gäller att stödja nya innovationer. Genom djupare och mer genomgripande samverkan mellan offentliga och privata aktörer kan implementeringen av nya innovationer stärkas.

access-600x250

Definiera kommersiell tillgång till data

I processen med att digitalisera svensk hälso- och sjukvård, genom register, databanker och journalsystem, ökar behovet av att tydliggöra och definiera kommersiella intressens tillgång till data. Innan några sådana förändringar av lagar och regler genomförs, bör svenska sjukvårdspolitiker sätta ihop ett informellt insynsråd, med representanter från patientföreningar, sjukvårdsprofession, akademisk forskning och läkemedelsindustri, för att kunna bemöta och hantera viktiga utmaningar och möjligheter.

Ladda ner hela rapporten från fjärde dialogmötet här