Dialogmöte om framtidens vård

I september 2015 samlades en rad ledande företrädare för svensk hälso- och sjukvård för en rundabordsdiskussion. Under detta samtal diskuterades en rad intressanta vetenskapliga landvinningar, idéer och problemanalyser. De två observationer som presenteras här bygger på denna dialog men de slutsatser och fyra konkreta förslag som lyfts fram är Celgenes egna. Frågorna som diskuterades var:

Vilka vetenskapliga och farmakologiska innovationer sker?

Hur kommer de påverka vården?

Vad krävs för att svensk hälso- och sjukvård ska ta tillvara de möjligheter som öppnas?

Kompetensbrist försvårar utveckling

För att kunna ta tillvara potentialen i vetenskapliga landvinningar är det viktigt att kompetensutvecklingen och kompetensförsörjningen i vården hänger med. Ett exempel är tillgången till patologer inom svensk sjukvård. Idag saknas omkring tvåhundra patologer i Sverige. Bristen på patologer gör att tiden det tar att få vävnadsprov analyserade, vid t.ex. en misstänkt cancersjukdom, kan förlängas. I värsta fall kan möjligheterna att genomföra en lyckad behandling av patienten försvåras. Hur kan vi möta upp detta behov inom svensk sjukvård?

Utvecklingen medför också krav på ökade resurser i form av personal på sjukhus och kliniker som hanterar det man kallar bioinformatik, det vill säga analyser av biologiska, särskilt molekylärbiologiska, data. Hur säkerställer vi att bioinformatisk kompetens finns inom det svenska sjukvårdssystemet?

I Finland har FIMM (Institutet för molekylärmedicin i Finland) byggt upp ett nationellt system för att förstå mekanismerna bakom allvarliga blodcancersjukdomar. Man samarbetar med finska Röda Korsets blodbank, som efter patienternas samtycke samlar och fryser ned små mängder blod från patienter med dessa sjukdomar. Genom dessa analyser, och tack vare avancerad bioinformatik, kan man bland annat se mönster för olika proteiner samt olika sjukdomsframkallande mutationer i arvsmassan. Man kartlägger samband mellan de biologiska fynd man gör och om en viss medicin fungerar eller inte.

Patienter, forskare, professionen och industrin samverkar för att tillsammans få ny kunskap som kan motverka cancer och andra sjukdomar. Steg för steg kan vi bättre förstå vilka patienter som bör behandlas direkt med ett visst läkemedel, men också vilka nya kemiska substanser som är värda att utveckla till nya cancerläkemedel.

Patienter i framkant – både en tillgång och utmaning

Utvecklingen mot en mer skräddarsydd och personcentrerad vård skapar nya utmaningar för svensk sjukvård. Samtidigt blir patienterna en tydligare kravställare, som förväntar sig kunna kommunicera med vården på moderna sätt och alltid ha tillgång till den senaste vården, oavsett var man befinner sig. Det finns flera lyckade exempel på att i större utsträckning involvera patienterna själva i att rapportera in data som är till nytta i den individuella behandlingen. Patienter kommunicerar direkt med varandra i grupper på internet, delar kunskap och idéer, förvaltar data och liknande.

Nya arenor kan ge patienter nya möjligheter att vara medskapare av sin egen vård och svensk hälso- och sjukvård har goda förutsättningar att stödja denna utveckling. Framtidens vård behöver kunna förena de möjligheter som finns till individanpassad vård samtidigt som den ges på jämlika villkor i hela landet.

”Patienter kommunicerar direkt med varandra i grupper på internet”

Förslag baserade på observationerna

Nyckelkompetenser

900x500-kompetensförsörjning

I regeringens budgetproposition för 2016 har man valt att avsätta en miljard kronor per år för en ”professionsmiljard”. Syftet är att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens samt att påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning. Professions-miljarden bör användas för att förstärka nyckelkompetenser och undanröja flaskhalsar, som patologbristen, så att sjukvården bättre kan ta tillvara medicinska möjligheter.

Samarbete

900x500-samarbete

Sverige skulle kunna lära av hur man i Finland använder bioinformatik för att förbättra exempelvis cancervården. Ett första steg i ett forskningssamarbete skulle kunna vara ett studiebesök till FIMM, Institutet för molekylärmedicin i Finland, med representation från svensk profession, forskning och politik.

Styrande grupp

900x500_styrande-grupp

Den nya patientlagen samlar många goda värden och idéer, och sätter patienten i centrum för svensk hälso- och sjukvård. Att faktiskt implementera lagen, och därmed gå från ord till handling, är dock en större utmaning. Regeringen bör därför undersöka förutsättningarna för att tillsätta en aktörsövergripande grupp med företrädare från industrin, huvudmännen, patientorganisationerna, professionen och berörda myndigheter. Gruppen ska ha till uppgift att följa och diskutera implementeringen av patientlagen.

Ny teknik

900x500-nyteknik

Hälso- och sjukvårdens möjligheter att aktivt understödja patientinflytande med hjälp av ny teknik behöver stärkas. I den forskningsproposition som regeringen väntas presentera under 2016 bör forskning som undersöker innovationer för ökat patientinflytande stödjas. I propositionen kan förslagsvis medel anvisas för att identifiera lämpliga sätt för den svenska sjukvården att förhålla sig till de nya verktyg, för exempelvis självtestning, som tillkommit de senaste åren. Forskningsprojekt bör stimuleras i samverkan mellan olika parter där såväl patientföreträdare som industri deltar.

Ladda ner hela rapporten från första dialogmötet här